MSB:s nya planeringsunderlag för totalförsvaret 2025–2030 är ett välkommet och viktigt steg.
Det tydliggör att alla aktörer – myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer – har ett ansvar att stärka Sveriges motståndskraft i fredstid. Men samtidigt väcks en allt mer central fråga: Hur ska alla dessa aktörer faktiskt omsätta ansvar i handling – särskilt de som inte har resurser, struktur eller konkreta stöd att börja?
Vi på HemmaBeredskap har under året försökt föra dialoger med MSB och Regeringen. Vi har ställt konkreta förslag på finansieringsmodeller riktade till bostadsrättsföreningar (BRF), liksom synpunkter på hur uppbyggnaden av Sveriges skyddsrum lämnar över 60 000 objekt utanför initiala insatser.Det vi ser är en risk att det som beskrivs i dokument blir ännu ett ansvar utan förutsättningar att realiseras.
Varför BRF:er är en förbisedd nyckel
Det finns i Sverige drygt 30 000 bostadsrättsföreningar med cirka 2 miljoner boende. De är geografiskt spridda, lokalt förankrade, lagstadgat organiserade och har ansvar för både fastighet, gemenskap och boendemiljö.Trots det nämns de sällan som aktörer i totalförsvarsstrategin.
Myndigheter försöker nå ut till enskilda medborgare, hushåll för hushåll. Men varför inte vända sig till dessa 30 000 hubbar – med fungerande styrelser, utsedda kontaktpersoner och förmåga till samordning? 30 000 kontaktpunkter är betydligt lättare att samverka med än 2 miljoner enskilda.
Det krävs mer än viljeinriktning – det krävs möjliggörande
Vi delar ambitionen om att alla organisationer behöver ta ansvar. Men vi ser också vardagsverkligheten för många BRF:er:
– Styrelser som består av volontärer utan beredskapskompetens
– Hårt ekonomiskt tryck med ökade räntor och underhållsbehov
– Låg prioritering av något så komplext som civilförsvarsplanering
Utan riktade insatser, finansieringsmodeller och enkla verktyg kommer dessa föreningar inte att mäkta med.
Därför har vi föreslagit en modell där:
– BRF:er kan söka olika typer av finasiering som tex startbidrag, BRF-RUT & LOK-stöd, och temabidrag för beredskapsarbete med en bidragsmodell som Idrottsföreningar.
– Myndigheter samverkar med föreningar som lokala nav – inte bara slutmottagare
– Digitala verktyg (som ResiliaAI, men även andra) möjliggör styrning, planering, kunskap och smarta inköp i ett samlat system
Är vår BRF-modell feltänkt – eller bara ännu inte förstådd?
Vi frågar oss ibland om vår modell – att bostadsrättsföreningar kan fungera som trygghetspunkter och lokala krishubbar – är feltänkt, men varje gång vi läser en ny rapport om totalförsvar, skyddsrum, vattenbrist eller samhällskris, bekräftas motsatsen: någon måste ta samordningsansvaret i vardagen.
Det är inte rimligt att lägga det helt på individen.Det är inte praktiskt möjligt att organisera totalförsvaret ner på hushållsnivå – utan att använda befintliga strukturer.
Vi menar att BRF:er är en av dessa strukturer – kanske den mest skalbara och realistiska vi har.
Nästa steg: Från utgångspunkter till folkförankring
Vi uppmanar därför Regeringen och MSB att ta nästa steg. Att inte bara peka på ansvar, utan att börja möjliggöra. Med insatser, stöd, medel, metoder och tydliga vägar framåt och att inkludera BRF:er som en del av totalförsvaret – inte som en organisation som andra.
Uppbyggnaden av civilförsvaret kräver samordning, långsiktighet och lokal kraft. Den resan börjar inte i kriget. Den börjar med förberedelser i föreningslokalen.
