När Sverige nu satsar på civilförsvaret – låt beredskapen nå hela samhället
Sverige tar just nu viktiga steg för att stärka det civila försvaret. Vinnovas och Myndigheten för försvars (MCF) nya satsning på innovation, AI och systemlösningar är ett tydligt tecken på att frågan tas på allvar. Det är välkommet – och nödvändigt.
Men når finansieringen den civila beredskapen?
Men samtidigt finns det nu en möjlighet: att satsningarna inte stannar i Civila försvaret och systemvärlden, bland myndigheter, projekt och program, utan också når den lokala beredskapen – i bostadsområden, på arbetsplatser, i fastigheter och i de lokala miljöer där människor lever sina liv.
För det är där kriser uppstår.Det är där vattnet måste finnas.Det är där värmen, kommunikationen, tryggheten och samordningen måste fungera.
Det är därför vi talar om Civil beredskap med målgrupperna Home, Work och Flow Resilience – hemmen, arbetsplatserna och de samhällsflöden som binder ihop allt från logistik och energi till människor och information.
Att bygga beredskap kräver finansiering
Att bygga verklig beredskap i dessa miljöer kräver mer än kunskap och riktlinjer. Det kräver investeringar. Skyddsrum ska iordningställas, reservkraft installeras, vattenlösningar säkras, lager byggas upp och människor organiseras. Allt detta kostar pengar – och just här uppstår en av de stora flaskhalsarna i Sveriges beredskapsarbete.
Många av de aktörer som förväntas bära ansvaret i vardagen – bostadsrättsföreningar, små och medelstora företag, lokala föreningar och fastighetsägare – saknar både budget och struktur för detta. Samtidigt är det just de som sitter på lokalerna, nätverken och närheten till människorna.
Det är därför finansieringsfrågan är så avgörande. Om beredskap ska bli mer än vackra ord måste pengar kunna nå hela vägen ut till de platser där beredskapen byggs. Det kan handla om riktade bidrag till bostadsrättsföreningar för skyddsrum och vattenlösningar, om försäkringspremier som sänks när beredskapen höjs, eller om offentliga medel som matchar lokala investeringar i trygghet och resiliens.
Just här blir Trygghetspunkten så central.
En trygghetspunkt är inte bara en lokal eller en idé – den är en plats där organisation, teknik, människor och resurser möts. Det är där beredskapsplaner blir till handling. Där inköp kan samordnas. Där utbildning sker. Där grannar, företag och kommun kan arbeta tillsammans i praktiken.
Vinnovas och MCF’s satsning har potential att bli en katalysator för just denna typ av utveckling
– förutsatt att den också utformas så att den inte bara stärker system, utan också lokala ekosystem. Sverige behöver både nationell kapacitet och lokal handlingskraft.
Därför har HemmaBeredskap också lämnat ett konkret förslag till MCF om en bidragsmodell riktad till bostadsrättsföreningar, inspirerad av hur idrottsrörelsen finansieras. Förslaget bygger på en enkel princip: om vi vill att människor ska ta ansvar för beredskapen där de bor, måste de också få verktyg och resurser att göra det.
Vi ser fram emot fortsatt dialog – med Vinnova, MCF, kommuner, näringsliv och civilsamhälle – om hur vi tillsammans kan göra Sveriges civilberedskap både starkare och mer verklighetsnära.
För beredskap byggs inte först och främst i dokument.Den byggs där människor lever, arbetar och samarbetar.
Det är här ResiliaAI Trygghetspunkt kommer in!
Världens första AI-drivna plattform för lokal krisberedskap.
