Samhällets robusthet vid kriser är en alltmer aktuell fråga, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har länge arbetat med att utveckla kommunala trygghetspunkter. Dessa platser är tänkta att fungera som stöd för befolkningen vid kriser, där grundläggande behov som värme, vatten och information kan tillgodoses. Men i takt med att samhället förändras och utmaningarna blir fler, bör vi fråga oss om en mer decentraliserad modell kan ge en bättre utväxling.
Tänk om varje bostadsrättsförening kunde vara en alternativ trygghetspunkt? Genom att skapa strukturer där föreningar blir självgående i sin krisberedskap kan vi bygga en mer robust krisberedskap som inte enbart förlitar sig på kommunens resurser. Vi kallar detta Grannsamverkan i kris – en strategi som både stärker den lokala sammanhållningen och ger oss en bättre insikt i vilka behov som finns på individnivå.
Vid en större kris, oavsett om det handlar om elavbrott, vattenbrist eller extremväder, behöver människor tillgång till grundläggande resurser. Kommunens trygghetspunkter är viktiga men kan ha begränsad räckvidd. Många invånare, särskilt äldre och personer med särskilda behov, kan ha svårt att ta sig till dessa centraliserade platser. Dessutom kan resurserna snabbt bli överbelastade.
Om istället varje bostadsrättsförening (BRF) organiserar sig som en lokal trygghetspunkt, där grundläggande beredskap finns på plats och grannarna känner till varandras behov, kan samhället som helhet bli betydligt mer motståndskraftigt.
Grannsamverkan i kris bygger på att bostadsrättsföreningar tar ett aktivt ansvar för sin egen beredskap. Det innebär:
Vilka boende har särskilda behov? Finns det personer med medicinsk utrustning som kräver el? Vilka resurser finns redan i föreningen, som vattenförsörjning, gemensamma lokaler eller förråd?
En grupp av engagerade boende som kan samordna information, säkerställa att nödvändiga resurser finns och sprida kunskap om hemberedskap till alla medlemmar.
Om varje BRF har en grundläggande utrustning såsom vattendunkar, nödbelysning, power stations och enklare sjukvårdsartiklar, minskar beroendet av externa insatser.
Genom att upprätta kontakt med kommunens krisberedskapsenhet kan BRF:er fungera som en förlängd arm till de etablerade trygghetspunkterna, där information snabbt kan förmedlas mellan kommun, räddningstjänst och de boende.
BRF:er har redan en tydlig struktur och administration, vilket gör det enkelt att bygga upp en krisorganisation. De boende känner varandra och vet vilka som kan behöva extra hjälp vid en kris.
Istället för att alla dras till en central trygghetspunkt kan människor få hjälp på nära håll, vilket minskar trycket på kommunens krisberedskap.
Att organisera sig inför en kris skapar också trygghet i vardagen. Människor lär känna sina grannar och vet att de kan räkna med varandra om något skulle hända.
En trygghetspunkt på kommunal nivå kan ha svårt att förutse alla individuella behov. En BRF som känner sina egna medlemmar kan lättare säkerställa att rätt hjälp finns på plats för de som behöver det mest.
Att omvandla bostadsrättsföreningar till trygghetspunkter kräver ingen omfattande omställning.
1. Skapa en checklista för krisberedskap i föreningen.
2. Utbilda och informera styrelse och medlemmar om vikten av hemberedskap.
3. Organisera en krisgrupp inom föreningen.
4. Kartlägga vilka resurser som redan finns och vad som kan behöva kompletteras.
5. Bygga en samverkan med kommunen och andra BRF:er i området.
MSB:s arbete med trygghetspunkter är en viktig del av Sveriges krisberedskap, men genom att decentralisera och involvera bostadsrättsföreningar kan vi skapa en ännu mer motståndskraftig infrastruktur. Grannsamverkan i kris är ett steg mot ett mer robust och lokalt förankrat krisberedskapssystem där ingen lämnas utan hjälp när det verkligen behövs.
Är din bostadsrättsförening redo att ta första steget? Att börja smått idag kan göra stor skillnad imorgon.
Vill du veta mer om hur din förening kan organisera sig? Kontakta oss på HemmaBeredskap så hjälper vi er att komma igång!